The 1976 premiere of Face to Face came at the height of director-screenwriter Ingmar Bergman's career. Prestigious awards and critical acclaim had made him into a leading name in European art cinema, yet today Face to Face is a largely overlooked and dismissed work. This book tells the story of its rise and fall. It presents a new portrait of Bergman as a political artist exploring a new medium with huge public impact: television. Inspired by Henrik Ibsen, feminism, and alternative psychotherapy, he made a series of portraits of the modern bourgeois family focusing on the plight of women; Face to Face followed in the tracks of The Lie (1970) and Scenes from a Marriage (1973). By his workbooks, engagement planners, and other archival material, we can trace his investigation into the heart of repressive family structures to eventually glimpse a way out. This volume culminates in an extensive study of the two-year process from the first outlines of the screenplay to the reception and aftermath of Face to Face. It thus offers a unique insight into Bergman's world, his ideas and artistry during a turbulent time in cinema history.

Första svenska biografin om kulturfenomenet Clint Eastwood! Mannen. Myten. Ikonen. Varumärket. På film, i politiken. Älskad och hatad som få. Kallad såväl fascist som politiskt korrekt liberal. Clint Eastwood lämnar ingen oberörd och därför är det hög tid för en bok om honom. I den första svenska biografin skärskådas en av Hollywoods längsta och mest framgångsrika karriärer både framför och bakom kameran. Oavsett om man ser honom som stor konstnär eller som dussinprodukt, stjärna eller uppblåst B-skådis, är Clint Eastwood ett globalt kulturfenomen att ta på allvar. Clint Eastwood är en arketypisk amerikansk historia. Hans släkt har anor tillbaka till 1600-talet i USA, och under följande sekel tillhörde de pionjärerna som sökte sig västerut. Hans liv är en klassisk framgångssaga från födseln 1930 i ett enkelt hem i Oakland, Kalifornien, till att bli en av Hollywoods mest säljande stjärnor och viktigaste regissörer. I en mediedominerad tid blev han ett säljande varumärke, och hans medvetna marknadsföring av sig själv suddade ut gränsen mellan privatpersonen och hans roller. Likt föregångaren John Wayne och efterföljaren Arnold Schwarzenegger gjorde han sig till ikon, först för 1980-talets konservativa vindar, senare för den liberala motreaktionen. Inte undra på att såväl hans skådespelarinsatser som regiarbeten väckt ett så starkt intresse. Ingen som vill förstå amerikansk samtidshistoria, kultur och politik kan undgå Clint Eastwood. Den här första svenska biografin går bakom myten och mediebilden för att förstå honom som kulturellt och politiskt fenomen.

Snuten i skymningslandet är en svensk idé- och kulturhistoria 1965-2010 såsom den kommit till uttryck i de tongivande polisberättelserna i roman och film. Michael Tapper tar avstampi en historik över den moderna kriminalpolitiken, polisorganisationen och kriminalgenrenför att sedan analysera de stilbildande och mest säljande romanerna och filmerna under perioden. Författaren belyser hur genren använts för att angripa folkhemmet och beskriva dess sönderfall. Sjöwall-Wahlöö står inte oväntat i centrum, men även författare som Leif GW Persson, Jan Guillou, Henning Mankell och Stieg Larsson samt filmatiseringarna av deras romaner analyseras. Ett särskilt kapitel ägnas åt de fristående filmserierna Beck, Johan Falk och Wallander. I polisberättelserna utspelar sig ideologiska slag om Verkligheten där fiktionen inte bara är en spegel av samtiden utan också påverkar vår uppfattning av den och i slutänden även verkligheten självt genom opinionsbildning och politiska beslut. Det är hög tid att sätta sökarljuset på den svenska polisberättelsen i roman och film, och på de politiska sammanhang, händelser och debatter som format och formats av den. Snuten i skymningslandet lägger en avgörande pusselbit till förståelsen av den svenska samtidshistorien